söndag 28 november 2010

1:a advent.


I vanliga fall brukar jag känna en enorm stress den här tiden på året. Alla julklappar som jag inte hunnit köpa och allt som ska fixas innan jul. Nu känner jag ett behagligt lugn och tycker bara att det är mysigt att sitta framför TV:n, dricka te eller glögg och ha massor med levande ljus. Dels tror jag lugnet beror på att vi bestämt oss för att begränsa julklapparna till den absolut närmaste familjen. Men också för att jag insett att det kanske inte är enbart julafton som är julens höjdpunkt, utan just advent, själva väntan. Så i år tänker jag ta dagarna som de kommer och njuta fullt ut och inse att det faktiskt är rätt mysigt med lite minusgrader och snö som gnistrar och knarrar under skorna. Och skulle det råka på att bli lite många minusgrader, som just nu med -24, så har man ju all anledning att krypa upp i soffan med en filt och en bra film.

1 kommentar:

Anonym sa...

Man kommer väl inte närmare familjen än att vara syster OCH moster va? Sen tycker jag att det här älskandet av minusgrader är lite väl "over the top".. Tänk på alla stackars hemlösa eller stackars mig som bor i en stad där det inte anses nödvändigt med ISOLERING!!