Tyra gnäller. Konstant. Inte när andra är med, då är hon precis som vanligt. Men när det bara är hon och jag så gnäller hon. Dit jag går, dit går även Tyra. När jag går på toaletten knackar hon på dörren. När jag pratar i telefon gallskriker hon och gråter hysteriskt. Om hon sitter i mitt knä ålar hon och vill ner. Om jag sätter ner henne gnäller hon och vill upp. Det här är jag verkligen inte van. Jag vill ha tillbaka min snälla lilla sötfis som aldrig klagar eller är missnöjd. Som leker för sig själv och som kommer tultande med ett leende över hela ansiktet bara för att ge mig en leksak så jag kan säga tack tack. Det är tur att hon är så söt...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar